hem

 

 

 

 

 

Historia/Säteriet

 

Det var en gång en prinsessa...... som bodde i ett vackert slott i kanten av en stor skog och som var så olycklig, så olycklig......


Så skulle historien om Araslöv kunna börja. Prinsessan i fråga hette Sophia Elisabeth Ridderschantz, kallades för "Araslövsprinsessan" och stod vid tjugo års ålder år 1716 som ensam ägare till hela Araslövs egendomar. På den tiden var godset det största och rikaste i hela Skåne - ett stort antal gårdar i området  ingick, men också gårdar långt bort, som t ex Huseby Bruk nära Växjö (som nu är känt för sin julmarknad). Prinsessan kallades hon för att hon hade kungligt påbrå på tre håll, samt för att hon höll magnifika fester med kunglig prägel på sitt gods.


Varför var hon olycklig? Jo, hon hade mött en gentleman vid namn Överste Georg Bogislaus Staël von Holstein, tycke hade uppstått från båda sidor, men tyvärr var herren redan gift. Hans fru, Ingeborg Christina Horn, hade tillfångatagits i Ryssland under ryska vinterkriget och fick där försmäkta i ett fångläger. Hemma i Skåne gick tiden, ryska kriget tog slut år 1721, alla fångar frigavs, men inga nyheter nådde översten om hans fru. Till slut måste man anta att hon hade dött i fånglägret och översten, som var ivrig att få gifta sig, friade till sin sköna. De unga tu var mycket lyckliga och det rustades till bröllop på Araslöv. Men ve och fasa! Överstinnan återuppstod just som bröllopet skulle äga rum! Hon hade äntligen frigivits och hade lyckats ta sig hela den långa vägen hem. Inte i alltför vackert skick, kanske det ska tilläggas. Hon lär ha varit både grön och blå i hyn och mager som en sticka efter sjukdomar, svält och andra umbäranden i fånglägret. Men fru var hon, och det tilltänkta bröllopet fick i all hast omvandlas till en välkomstfest för fru överstinnan!

 

Först år 1760 avled överstinnan Ingeborg. Araslövsprinsessan fick under alla dessa år verkligen tillfälle att lida av olycklig kärlek. Kanske dock att det förekom ett eller annat hemligt möte....Till slut dog alltså den gamla frun, och efter 40 långa år, kunde så äntligen Sophia och Bogislaus få varandra. Brudgummen var då 76 år gammal, och Sophia 64. Men det sades, att det lyste av lycka om de båda, när de skred nedför mittgången i Araslövs Kyrka. Tyvärr levde Georg Bogislaus bara ett par år efter giftermålet, och Sophia blev ensam igen. Hon överlevde sin man med 24 år och slutade sina dagar barnlös på Araslöv.